Café

Forst en liten reflektion. Varfor skriver jag inte i min blogg langre? Detta ar naturligvis en lite latt paradoxal reflektion eftersom jag skiver just nu, men ignorera det bara. Jag vill skriva, men jag gor det nastan inte alls. Formodligen sa har jag val bara alldeles for mycket onodig skit for mig och orkar helt enkelt inte forma mig att kicka pa ett par knappar och trycka pa nagra tangenter. Eller sa kan det ha att gora med att jag har haft lite for hoga krav pa bade mig sjalv och den har bloggen. Jag har kanske inte tycka att jag har haft nagat tillrackligt intessant att skriva. Men fran och med nu sa kommer jag skriva precis vad som hellst har, pa vilket sprak jag vill, med vilket tonfall jag vill och precis hur osammanhangande jag vill. Jag kommer till och med att skriva fran on Gozo, Malta dar de inte har nagra svenska tangentbord och texten darmed saknar prickar och ringar helt och hallet. I am King.

Titeln hanvisar forresten till ett litet, kasst, men alldeles underbart internetcafé som efter en veckas avsaknad av tangentbord gav mig bade de underbara tonerna fran Kohina i nagra minuter, och en chans att skicka en gratis halsning av valfri langd till min vanner darhemma. Vem behover vykort?